Gandhis berömda ord "Var den förändring du vill se i världen" är tidlösa. De fångar också i ett nötskal det som den andlige aktivisten strävar efter. Paul Hawken, författare till Blessed Unrest har beskrivit andlig aktivism som "rörelsernas rörelse", och anser att det är "immunförsvaret mot en värld i kris". För närvarande verkar det finnas en riktig aptit hos individer och grupper över hela världen för att få saker och ting att förändras till det bättre.

En andlig form av protest har sakta trätt fram i västvärlden i olika skepnader under de senaste decennierna. Denna aktivism är förkroppsligandet av frasen "att vinna hjärtan och sinnen" och understryker att endast genom förståelse och acceptans kan vi se möjligheten av att först få folks klagomål tagna på allvar och sedan förhoppningsvis uppklarade i en vinn-vinn situation.

Även i den vanliga pressen, såsom i The Guardian  i Storbritannien,  skrev en kolumnist att "smarta sociala aktivister förlitar sig inte på övermod eller våld utan på att nå ut för att skapa förtroende i det omgivande samhället" eller mer koncist uttryckt : "en massa tårta...”. Det sistnämnda syftar på hur aktivister i ”Climate Camp”-rörelsen vid Heathrow-flygplatsen närmade sig polisen med tårta, något som ledde till att lokalbefolkningen övertygades om att demonstranterna inte var ute efter att skapa problem. Dessutom främjade det en känsla av nöje och gemenskap. En av de protesterande sa: "Ingenting kommer att gå fel om vi alla äter tårta, .... har en bra debatt och framför vår sak. Vi får positiva rubriker och det främjar vad vi står för eftersom vi framstår som de förnuftiga. Vi visar att vi alla kan komma till någon slags samförstånd i denna tvistefråga [om ytterligare en landningsbana ska byggas]”.

Avväpnande inre monolog
En ensam man småpratar i en megafon mitt i London. Mängder av stadens arbetstagare försjunkna i sina egna tankar kryllar förbi. Han skriker inte ut en häftig kritik av bankkrisen. Istället levererar Charles Veitch, grundaren av fredsaktiviströrelsen ”The Love Police” sin inre monolog som handlar om hur mänskligheten kunde vara så mycket mer om vi bara rörde oss bort från det begränsande system som vi gemensamt har tagit för givet. Love Police-videor har blivit en riktig hit på Youtube med klipp som visar hur Charles ger sin vision om en bättre mänsklighet mitt i morgonrusningen i ett antal större städer runt om i världen. I några av de videorna utmanar Charles auktoritetsfigurer (t.ex. polisen som rutinmässigt ber honom att flytta på sig) genom att vänligt skämta med dem och ställa utforskande frågor - allt fångat på en billig videokamera. Ingen förtret, inga hot, bara en man som försöker hjälpa andra att se att det kan finnas en bättre väg för oss alla.

Kärlek i handling
I en intervju nyligen beskrev Velcrow Ripper, den kanadensiska filmaren bakom Fierce Light and Scared Sacred, andlig aktivism så här: "Den kommer från hjärtat. Den är bortom polaritet. Den kommer från en plats av medkänsla, av hopp. Den är baserad på vad vi är för snarare än vad vi är emot. Den är vad Gandhi kallade ”själskraft”och vad Martin Luther King kallade ”kärlek i handling””. Han använder den amerikanska medborgarrättsrörelsen på 1960-talet som ett exempel på andlig aktivism och icke-våld, att stå upp med kärlek i hjärtat och protestera mot våld med icke-våld.

Den andlige aktivistens uppgift
Andy Russel skriver i tidskriften Kindred Spirit attmånga människor är media-trötta och politiskt apatiska och att den andliga aktivistens uppgift är att få människor att stanna upp, att tänka, känna och förhoppningsvis reagera och göra positiva förändringar. Inte att chockera och skrämma men att få kontakt med dem och inspirera till att vända blicken utåt till förmån för andra och för planeten. Att visa på vad som händer och hur vi kan förändra saker - tillsammans.

Han menar att det som länkar alla dessa individer och rörelser samman, är deras önskan att belysa frågor av idag vars konsekvenser mer än sannolikt kommer att påverka framtida generationer och att detta är vad som gör protest eller aktivism till en andlig väg. När vi uppfattar vår plats i världen och hur våra handlingar återverkar på människor vi aldrig träffat har aktivism en helande inverkan på hela vår varelse, säger han.

Genom att nå ut till hjärtan och sinnen hos de människor som vi försöker övertyga eller uppmuntra, vare sig det är dem vi protesterar emot eller de som är likgiltiga för förändringarna i världen omkring dem, så är det en andlig träning. Tjänande, medkänsla, medveten närvaro, acceptans, tillit, mod, tro, erkännande av det heliga i allt, alla dessa är närvarande i aktivistens "kod". Att försöka inspirera i riktning mot en bättre värld genom dialog, att lyssna och skapa ett gemensamt syfte eller uppdrag. Genom att överföra det inre andliga arbetet till ett yttre arbete av tjänande kan vi åstadkomma  kraftfulla förändringar.

Ändra perspektiv
Russel förklarar att andlig aktivism ständigt försöker att flytta från "vi och de"-medvetande till "vi"-medvetande. "Vi och de"- medvetandet har kännetecknat många av de demonstrationer och protester vi har sett. Det är splittrande av naturen och leder till en fragmentering av jaget och det vidare medvetandet. Genom att nå ut och innefatta de som vi en gång betraktade som våra opponenter rör vi oss riktning mot en gemensam vision. Vi kan ta stora andliga steg och kan på sikt känna en inre helhet som i sin förlängning kan hela det som är utanför oss.”Vara den förändring vi vill se i världen”. Han menar att det är viktigt att inte smutskasta eller förnedra dem vi försöker inspirera till förändring. Trots våra meningsskiljaktigheter med andra, måste medkänsla och förståelse vara grunden för att skapa "vi"- medvetande. En annan aspekt är att aktivismens andliga väg handlar om att hävda vår kraft såväl som att möta vår skugga eftersom aktivism kan vara utmanande och ibland tvingar oss att kliva ut ur oss själva till situationer där vi kan känna oss osäkra .

Men fördelarna är verkligt stora, säger han, genom sådana ageranden gentemot andra och planeten tjänar vi till syvende och sist oss själva. När vi ger ut får vi ta emot och i slutändan finns inget sådant som osjälviskt tjänande.

Källa: Kindred Spirit magazine, juli/augusti 2011