Ett försök att tyda utbredningen av vad som benämns som kontemplativt utövande har gjorts i USA av författaren och antropologen Maia Duerr som själv praktiserar zenmeditation sedan många år.  Hon anser att Buddismen har varit tongivande i populäriteten hos dessa utövanden i västvärlden.

Trend som är på tillväxt
Maia Duerr har baserat sitt arbete på ett forskningsprojekt som har gjorts av the Center for Contemplative Mind in Society kallat Det kontemplativa nätverket - The Contemplative Net. Detta var antagligen den första systematiska ansträngningen att kartlägga användandet av  kontemplativt utövande bland ett vitt spektrum av utomkyrkliga verksamheter bla  inom affärslivet, hälsovård, utbildning, rättsväsendet, i socialvåden och fängelserna. Djupintervjuer utfördes med 84 proffesionella som använde sig av kontemplativt utövande i sitt arbete. Resultaten analyserades sedan med avseende på återkommande mönster och teman och kompletterades med en mediaöversikt. Studien bekräftade i rapporten En kraftfull tystnad ett ökat användande av  kontemplativt utövande i icke-religiösa omgivningar och att det var ett fenomen värt att studera vidare.

Duerr har tittat på utvecklingen under de fem senaste åren efter publiceringen av rapporten och har kommit fram till att det finns fem kulturella indikatorer som pekar på att kontemplativt utövande håller på att röra sig från periferin till att bli integrerat i samhället och hon drar den slutsatsen att dessa trender kommer att fortsätta och utvidgas.

1. Media övervakning av kontemplativt utövande och Buddism
Historier om fördelarna med meditation och andra utövanden publiceras inte längre i första hand i speciella tidningar utan förekommer allt oftare i de stora nationella tidningarna.

Under 2010  visades en i USA en tv - dokumentär "The Buddha" som sågs av 1,6 miljoner människor. Filmen spelade en viktig roll i att introducera meditation för många amerikaner, liksom dess användning inom olika områden såsom hälsovård, vården av döende, rättsväsendet och så vidare.  

Media som traditionellt sätt har fokuserat på kontemplativt utövande har också ökat, till exempel har prenumerationer på välkända Shambhala Sun magazine vuxit med 56% från 2004 till 2009. Specialnumret i mars 2010 kallades En guide till ett  liv av mindfulness och blev en bästsäljare.

2. Valet av President Obama
Om man åsidosätter tankar om politisk ankytning så var valet av president Obama år 2008 en av de mest intressanta indikationerna på att det amerikanska folket har en stark längtan efter ett mer kontemplativt sätt att vara (även om kanske på en omedveten nivå).

Obama förkroppsligar ett antal kvaliteer som utvecklas genom kontemplativt utövande:reflektion, tankfullhet, jämnmod och en betoning på samarbete och sammanlänkande. Som ett exempel kan nämnas att han letade efter en ”kandidat med empati” för att ingå i högsta domstolen. I en tid då amerikanerna tycks gå mot ökad polarisering, är Obamas förmåga att respektera åsikter som är olika hans egna och att kunna erkänna fler sanningar än en – något som också är dimensioner av ett  kontemplativt utövande – uppfriskande för många männsikor.

3. Institutionell styrka som uppnår kritisk massa
Ett antal institutioner som ägnar sig åt att studera och applicera kontemplativt utövande har etablerats under de senaste 5 åren, bla  the Mindfulness Awareness Research Center (på UCLA), the Association for Contemplative Mind in Higher Education, och the Center for the Investigation of Healthy Minds. Institutioner som fanns redan innan 2005 har växt och utvidgat sin verksamhet som the Mind & Life Institute, the Center for Mindfulness Medicine, Health Care, and Society, the Center for Contemplative Mind in Society, the Garrison Institute, and Upaya Zen Center's Being With Dying project.

Meir menar att tillsammans uppnår dessa institutioners verksamheter och publikationer en kritisk massa som höjer allmänhetens medvetande omkring fördelarna med kontemplativt utövande.

4. Ny generation av kontemplativa ledare
Jämfört med för fem år sedan finns det mer människor i ledarskapspositioner med en kontemplativ bakgrund och de är inte längre framför allt andliga lärare. Dessa ledare ger sina egna unika bidrag till den kontemplativa processen och dess utbredning. Två exempel inom teknologins värld är Meng Tan (från Google) och Greg Pass (från Twitter). De är båda ingenjörer som dessutom studerar meditation och de har använder sina förmågor till att skapa verktyg och strukturer som kan stödja reflektion och insikter.

5. Kontemplativa gensvar på samtida händelser
En tendens att man i USA håller på att bli mer utrustade att skapa relevanta kontemplativa gensvar på samtida händelser. Ett exempel är det program som skapats för mindfulness-retreats för militära veteraner och deras familjer avsett för de många som kom tillbaka från Irakkriget med PTSD(Post Traumatic Stress Disorder). Dessutom har dessa gensvar fått mer utrymme i media och väckt mer allmänt intresse jämfört med tidigare.

Finns det en rörelse för kontemplativt utövande?
Användandet och integreringen av dessa utövanden i icke-religiösa sammanhang har fortsatt att växa.  Utgör detta en verklig ”Kontemplativ rörelse”? I en traditionell social eller politisk rörese har människor i allmännhet någon medvetenhet om att de är del av denna rörelse och gör strategiska (eller inte så strategiska) val för att befrämja dess målsättning. I detta fall, även om det finns en spontan ökning av kontemplativt utövande och värderingar inom olika områden så är det troligt att många av de inblandade institutionerna inte skulle identifiera sig som delar av en större helhet.

Sociolog Paul Rays teori om “Kreativa kulturella” kan vara en användbar jämförelse:

”Även om Kreativa kulturella är en subkultur så saknar de en kritisk ingrediens i deras liv. Medvetenhet om dem själva som en hel folkgrupp. Vi kallar dem Kreativa kulturella precis för att de redan skapar en ny kultur. Det skulle kunna få många konsekvenser om de kunde se hur lovande denna kreativitet är för oss alla, om de kunde veta hur många de är. Dessa miljontals optimistiska, altruistiska människor skulle kanske vara villiga att tala mer öppenhjärtigt i allmänna forum och handla mer direkt för att skapa en ny sätt att leva i vår tid och i kommande tider...När vi upptäckte det stora löfte som denna grupp utgjorde, föresatte vi oss att hålla upp en spegel för dem så att de kunde se sig själva till fullo.” Från Cultural Creatives websida

Så liksom i fallet med de kreativt kulturella, hjälper vi, genom att nämna detta fenomen, människor att bli medvetna om det och kanske underlätta nästa steg i dess utveckling. 

På horisonten
De data och anekdotartade bevis från de senaste fem åren pekar alltså på att kontemplativt utövande, många av dem inspirerade av buddistiska läror, används av allt fler människor och att de finner en normgivande plats i amerikanskt liv. Men håller kontemplativa värden verkligen på att bli internaliserade eller är det ett mer ytligt godkännande? Vilka indikationer finns det på detta?

Maia Duerr föreslår att vi inte bara tittar efter en ökning av det antal människor som mediterar utan hellre på indikationer att kvaliteer som närs av kontemplativt utövande håller på att slå rot och stödjer ett kulturellt skifte.

Hur skulle ett samhälle baserat på kontemplativa värden se ut? Några punkter som skulle kunna inbegripas kunde vara:

• Medvetenhet om vår ofrånkomliga ömsesidiga medberoende med allt det betyder för det globala samhällets uppgifter.
• Tillfredsställelse av grundläggande mänskliga behov och mänskliga rättigheter för alla.
• Affärsliv som har som sitt yttersta syfte inte bara makt och profit utan att understödja etiskt, andligt, medkännande och ekologiskt ansvarstagande mänskligt liv.
• En sjukvård som är inriktad på helande, helhet och medkännande beslutstagande.
• Ett rättssystem som uppmuntrar en advokat att ha medkänsla för sin motståndare och samtidigt vara en brinnande advokat för sin egen klient.
• En ekonomi som ser noga på relationen mellan konsumtion och sökandet efter lycka.

Under processen med att arbeta mot denna djupare nivå av integration menar Maia Duerr att det i USA finns några utmaningar man behöver vara medveten om:

• Den amerikanska benägenheten för konsumerism; tendensen att göra om allting till en vara, och söka efter en ”snabb lösning”.
• Rädsla och missuppfattningar om vad kontemplativt utövande är; misstanke om att någon försöker ta ifrån en ens religiösa tro eller omvända någon till en annan religion.
• Tendensen att vara ”evangelisk” om dessa utövanden. ( Duerr tar upp "anti-stress" kampanjen i Denver, Colorado för några år sedan som ett exempel. Detta initiativ skulle ha krävt att staden tog åtgärder som infattade hela samhället såsom massmeditationer, avslappningsmusik i alla allmänna byggnader och serverandet av hälsokost i skolans kafeterior. Denna kampanj blev nerröstad och föremål för mycket förlöjligande).

Hur kan dessa utmaningar bemötas och denna gryende rörelse tas framåt mot nästa steg i utvecklingen? Duerr säger att även om det ter sig som en motsats, kan det hjälpa att fokusera på den stora visionen hellre än de specifika sätten att nå dit. Vi kan fundera på att skifta ramarna från uppmuntran av användandet av kontemplativt utövande och istället betona en vision av ett samhälle som är baserat på kontemplativa värden, som erbjuder människor många sätt att delta. The Charter for Compassion, understött av the Fetzer Institute, är ett bra exempel på detta.

Återigen kan president Obamas valseger ses som en indikation att många människor hungrar för ett vänligare, mjukare och mer respektfullt samhälle. Hur kan denna starka önskan användas för att inspirera människor?

Paul Gorman, tidigare chef för  the National Religious Partnership for the Environment, föreslog att, "De värderingar och kvaliteer som gör att vi tycker så mycket om Obama behöver uttalas och bli mer allmännt accepterade." Som Gorman definierar det så är vår utmaning att identifiera och hävda dessa värderingar i våra egna liv hellre än att projicera dem på en person eller organization.

Relaterat till detta kommer det att bli viktigt att erkänna att människor har olika sätt att kultivera dessa kvaliteer, somliga kanske ter sig som “traditionellt” kontemplativt utövande medan andra  som kan definieras som nya sorters utövningar. Här behöver vi “leva som vi lär” och vara redo att släppa ingrodda idéer och vara öppna för nya tolkningar av kontempativt utövande. Kanske detta kommer att bli nästa steg på vägen.

Maia Duerr är grundare av Five Directions Consulting och har arbetat med  the Buddhist PeaceFellowship, Upaya Zen Center, Parallax Press och the Center for Contemplative Mind in Society. Hon skriver The Jizo Chronicles, en blogg om socialt engagerad Buddism.

Forskningsprojektet The Contemplative Net kan ses på the Center for Contemplative Mind in Society's website.

Källa: http://www.upaya.org/newsletter/view/2010/07/12#story9